Myntgalleri - Olof "Skötkonung" Eriksson, kung ca 995-1022

Mynt har använts i Sverige i nära 2000 år. Ända fram till vikingatiden nyttjade man dock endast importerade mynt. Redan från 2-300 talet e. Kr. finns fynd av romerska denarer - de flesta funna på Gotland. Under 4-500 talet importeras öst- och västromerska solidi - ett guldmynt. Sannolikt utgjorde dessa råvaran till inhemskt guldsmide och det finns också ett antal skatter från denna tid som består av obearbetat guld, eller rättare - tenar, barrer och tackor som tillverkats av nedsmälta solidi.

Under äldre vikingatid går handelsvägarna från Sverige österut - ända ner till Kalifatet. Från 8-900 talen finns flera mycket stora skatter av arabiska dirhemer. Under de sista decennierna av 900-talet upphör plötsligt denna import,och ersätts med anglosaxiska och tyska penningar - ett tydligt tecken på ändrade handelsvägar. Det är också nu som den första inhemska myntningen startar.

Ca. 995 låter Olof Eriksson "Skötkonung" prägla de första svenska mynten i Sigtuna. Förebilderna är engelska mynt från Ethelred II av s.k. CRUX-typ. Sannolikt har tillresta experter från England varit kungen behjälplig med att starta denna första inhemska myntning. Åtsidan visar en stiliserad kungabild, med inskriften "Olof, kung i Sigtuna" eller "Olof, Svearnas kung" - naturligtvis på latin, som dåtidens sed var. Frånsidans inskrift anger i de flesta fall myntmästaren namn och orten för tillverkningen - Sigtuna.

Mycket lite är känt om Olof som historisk person. Han var son till Erik Segersäll och han blev kung ca. 995, då Erik avled. Han efterträddes av sin son, Anund Jakob, ca 1022. Faktiskt är just mynten i stort sett de enda samtida källorna som faktiskt bevisar att han existerat!

Den äldsta perioden av Olofs mynt kännetecknas av mynt med läsliga inskrifter. Kort efter år 1000 degenererar systemet, och mynten blir mer och mer barbariska. Inskrifterna ersätts med meningslösa sekvenser av bokstäver och bokstavsliknade tecken - en hel del mynt präglas nu på myntämnen som inte klippts runda. Denna stora andel av mynt slagna på fyrkantig plants är ett mycket typiskt kännetecken för just den vikingatida Sigtunamyntningen. Fyrkantig plants är mycket ovanligt på andra håll. Modern forskning, främst utförd av Brita Malmer, visar att Olofs myntning var relativt omfattande.

Hur länge pågick då Olofs myntning? Tidigare har man trott att den upphörde ett par år in på 1000-talet, men Brita Malmers forskningar har visat att myntningen pågick minst fram till ca. 1018 - det finns nämligen även imitationer av Knut den Stores s.k. Quatrefoil-typ, och denna typ introducerades först 1017. Det är inte alls osannolikt att myntningen faktiskt pågick ända fram till Olofs död ca. 1022. Detta är dock ännu inte slutgiltigt bevisat.

Olofs mynt har alltid varit eftersökta av samlare - detta trots att det finns ganska många ute på marknaden - i alla fall om räknar in de degenererade typerna och om man man jämför med t.ex. Anund Jakob, Johan Sverkersson, Knut Långe, Birger jarl och några andra medeltida myntherrar. Förklaringen till detta intresse är naturligtvis att Olofs mynt är de första svenska mynten, och de tillkom när Sveriges övergång till nationalstat ännu var en knappt påbörjad process.

Vanligast är de yngre, barbariserade typerna, men inte heller de äldre typerna med läsliga inskrifter är speciellt svåra. Undantag finns naturligtvis. Om man bara är stadd i kassa är det knappast förenat med några svårigheter att anskaffa ett mynt från Olof. Ett par mynt per år brukar utbjudas i mynthandeln - huvudsakligen på kvalitetsauktionerna.

Litteratur
Lagerqvist, L. O. Svenska Mynt under Vikingatid och Medeltid.
Malmer, B. Kung Olofs Mynthus i kvarteret Urmakaren, Sigtuna.
Malmer, B. The Sigtuna Coinage c. 995-1005.

Penning, Olof Eriksson "Skötkonung", präglad i Sigtuna.
Detta mynt såldes på Riibe Mynthandels auktion 8, 1989, som nr 262, för 9500 NOK + 15%. Det var dock vid försäljningstillfället inte klargjort att detta mynt var präglat av Olof Skötkonung. Om man vill ha en färsk notering på en barbariserad Olof Skötkonung penning av samma typ och på fyrkantig plats, så kan man notera att en sådan såldes på B. Ahlström auktion 54, 1996, som nr 99, för 23000 kr. Det myntet hade dock högervänd kungabild, vilket är mycket ovanligt.