Myntgalleri - Erik Eriksson "Läspe och halte", kung 1222-1229, 1234-1250

Erik Eriksson var son till Erik Knutsson, född först efter faderns död, och därmed av naturliga skäl ej möjlig som kung 1216. Efter Johan Sverkersson död blev han dock vald till kung i slutet av 1222 eller i början av 1223. Under 1220-talet styrdes Sverige av ett råd, då kungen var minderårig. En medlem av detta råd, Knut Holmgersson, störtade Erik från tronen 1229. Erik återkom efter Knuts död som kung och regerade till sin död 2 februari 1250.

Intressant med kung Eriks mynttyper är att några av typerna verkar ha myntats parallellt i både Svealand och Götaland men med samma motiv. Detta indikerar att myntväsendet nu blivit fastare organiserat än tidigare.

Bortsett från mynt med krona utan bitecken inom slät ring, är Eriks mynt sällsynta eller mycket sällsynta. Typen med svärd har tidigare ansetts vara präglad av Erik Knutsson, men Jonsson har påvisat att den måste vara yngre, och för den till Erik Erikssons första regeringsperiod.

Litteratur
Holmberg, K. När kungens mynt blev allmogens mynt. Numismatiska Meddelanden nr 40.
Jonsson, K. Erik Knutsson eller Erik Eriksson? Svensk Numismatisk Tidskrift 1992:4/4.

Ensidig Penning (brakteat), Erik Eriksson "Läspe och halte", präglad i Götaland.
Såld på Mynt Galleriets auktion 3, 1995, som nr. 111, för 3220 kr. Denna penning är Eriks vanligaste mynt, och hör till hans andra regeringsperiod.

Ensidig Penning (brakteat), Erik Eriksson "Läspe och halte", präglad i Götaland.
Såld på B. Ahlström auktion 37, 1988, som nr. 125, för 3850 kr. Denna penning, med stjärna under kronan, är mycket sällsynt och endast ett fåtal exemplar finns i privat ägo. Detta exemplar härrör från Styrafyndet 1786, och har tillhört Jacob von Engeström.

Ensidig Penning (brakteat), Erik Eriksson "Läspe och halte", präglad i Götaland.
Såld på B. Ahlström auktion 29, 1984, som nr. 44, för 6820 kr. Denna penning är präglad under Eriks första regeringsperiod. Myntet är sällsynt, och just detta exemplar härrör har tillhört Henrik Pripp.