När Magnus ladulås dör 1290 efterträds han av sin son Birger. Redan från början
finns motsättningarna med bröderna Erik och Valdemar där. Vid den s.k. Håtunaleken
1306 tvingas Birger köpa sin frihet. I Helsingborg 1310 bekräftas maktdelningen mellan
bröderna, och Birgers position blir starkt försvagad. Speciellt brodern Erik har stärkt
sin ställning. Birger inbjuder år 1317 sina bröder till Nyköpingshus, där de natten
mellan 10 och 11 december fängslas. Nyköpingshus belägras av Eriks och Valdemars
styrkor, men när till sist Birger tvingas fly till Danmark har Erik och Valdemar redan
avlidit - enligt sägnen av svält. Händelsen är känd för eftervärlden som
"Nyköpings gästabud". Birger dör i landsflykt 1321. Som efterträdare på
Sveriges tron väljs brodern Eriks son Magnus till kung - blott tre år gammal.
Från 1100-talets mitt hade på det svenska fastlandet alla mynt som präglats varit
s.k. brakteater - tunna ensidiga silvermynt. Någon gång ca 1290 övergår man emellertid
till att prägla tvåsidiga penningar. Sannolikt skedde denna reform redan under Magnus
ladulås sista år vid makten. Magnus tvåsidiga penningar är sällsynta, och det är
först sonen Birgers som präglas i något större volymer. På åtsidan återfinns en
krona, och på frånsidan en bokstav - B (för Birger), E (för brodern Erik?), I, L, M
(för Magnus ladulås), O, R, S eller W (för brodern Valdemar?),. Man präglar även
halvpenningar, s.k. oboler, med bokstäverna I, K, L, M eller S.
Birgers mynt är alla ovanliga i privatsamlingar, och obolen är endast känd i något
enstaka exemplar. Myntningen måste dock ha varit ganska omfattande men de flesta
exemplaren återfinns i museer.
Litteratur
Jonsson, K. Fastlandsmyntningen under Birger Magnusson (1290-1318). Nordisk Numismatisk
Årsskrift 1975-97.
Tvåsidig Penning, Birger Magnusson.
Såld på Hirsch auktion 3, 1975, som nr. 65, för 900kr.
|