In English   I   Webbkarta   I   Om webbplatsen

aktuellt kommande
aktiviteter
ungdoms-
hörnan
månadens
utställning
månadens
litteratur
nytt från Nordisk
Numismatisk Union
aktuell numis-
matisk forskning
nyhets-
arkiv

2016-01-11

 

En fenikisk silversikel från Byblos

Av Lennart Castenhag


förstoring 8 ggr

1/16 Sikel, 401-333 fvt, Byblos, Fenikien
Storlek 9,5 x 11,3 mm. Vikt 0,725 g.   Ref: Klein 718f


Åts: En galär med roddare
färdas åt vänster
på ett stormigt hav.
            Frs: Kungen i närkamp
med ett lejon


Omkring år 2500 fvt uppstod i Mesopotamien viktbegreppet sikel. På Hammurabis tid, på 1700-talet fvt, var sikel ett räknemynt och motsvarade 8,33 g silver. Mesopotamien var således först i världen med att etablera viktekonomi.

Under åren 538-332 var stadsstaten Byblos i Fenikien en persisk vasall. Därefter kom Byblos att ingå i Alexander den stores imperium. Det mynt som beskrivs ovan är sålunda slaget under den persiska tiden.

Omkring år 3000 fvt uppstod i Främre Orientet ett antal stadsstater vid Medelhavets kust. I Ugarit skapades omkring år 1500 fvt det ugaritiska alfabet (en särskild form av kilskrift). Ur det ugaritiska alfabetet utvecklades det fenikiska alfabetet och ur detta utvecklades det grekiska alfabetet som även kom att innehålla vokaler.

Fenikierna hade sin storhetstid under åren 1200-300 fvt och viktiga fenikiska städer var Byblos, Sidon och Tyros. Fenikierna var duktiga sjöfarare och de var handelsmän med hela Medelhavet som arbetsfält. De anlade handelsstationer på Spaniens medelhavskust och de grundade Karthago på Afrikas nordkust.

Byblos specialitet var handel med papyrus. De fenikiska handelsmännen från Byblos hämtade den åtråvärda papyrusen från Egypten och levererade den till stadsstaterna i Grekland. Köpmännen från Byblos var mycket förtegna med varifrån de fick papyrusen. Om de ansattes med frågor om papyrusens ursprung svarade de i svävande ordalag att det var deras egen produktion.

För grekerna var papyrusen av mycket stort värde. De kallade papyrusen biblos och biblion. Detta är bakgrunden till varför den Heliga Skrift kallas Bibeln.


Foto av författaren


Referenser
- Klein, Dieter. Sammlung von Griechischen Kleinsilbermünzen und Bronzen. Milano 1999. 



          Senast uppdaterad 2017-08-16           Copyright © 1996-2017           Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 33 Stockholm           tel 08 - 667 55 98