In English   I   Webbkarta   I   Om webbplatsen

aktuellt kommande
aktiviteter
ungdoms-
hörnan
månadens
utställning
månadens
litteratur
nytt från Nordisk
Numismatisk Union
aktuell numis-
matisk forskning
nyhets-
arkiv

2015-02-09

 

Mynt från Byzantion 340-320 f.v.t.

Av Lennart Castenhag

Enligt legenden fann grekiska sjöfarare från staden Megara en udde vid Bosporens strand nära Marmarasjön år 657 f.v.t. Udden var perfekt ur försvarssynpunkt och där grundade grekerna staden Byzantion i syfte att skaffa sig kontroll över handeln mellan Medelhavet och Svarta Havet. På 500-talet f.v.t. lade perserna under sig stora delar av Mindre Asien och år 512 f.v.t. erövrades Byzantion. De persiska satraperna lät därefter prägla mynt i Byzantion enligt persisk standard.

Filip II förde in Makedonien i ett politiskt expansivt skede och han lade under sig Trakien. Han tog även kontroll över Byzantion som han belägrade ca 340/339 f.v.t. År 336 mördades Filip II och han efterträddes av sonen Alexander III som vi känner som Alexander den store.

För Byzantions del innebar åren 340-320 f.v.t. en brytningstid. Staden kontrollerades av Makedonien, men hur var det med mynten? Följde man grekisk (attisk) viktstandard eller höll man sig kvar vid persisk viktstandard? Låt oss studera två mynt från Byzantion från den här perioden.

Mynten har samma motiv, en kviga ovanför en delfin. Ovanför kvigan är det ett monogram.

AR Drachm 340-320 f.v.t. Byzantion
14,2 x 18,9 mm   5,315 g

Ref: SG1 1579
AR Hemidrachm 340-320 f.v.t. Byzantion
12,3 x 14,2 mm   2,335 g

Ref: SG1 1582


Enligt viktstandarden på Attika och Euboea skulle 1 drachm väga 4,3 g. Som framgår av det större myntet ovan har drachmen en vikt av 5,3 g. Enligt persisk viktstandard skulle en siglos väga 5,4 g vilket motsvarade 7,5 grekiska oboler (det gick 6 oboler på en drachm).

Det större av de två mynten stämmer således tämligen väl med persisk standard för siglos. Antagligen hade man inte hunnit gå över till grekisk myntordning under åren 340-320 f.v.t. i Byzantion. Myntet kallades kanske ändå för drachm (eller drachm från Byzantion). Om myntet kom i cirkulation utanför Byzantion tog man antagligen hänsyn till att det hade högre vikt än en drachm från Attika.

Det mindre av de två mynten ovan är en hemidrachm, dvs en halv drachm. Myntet är slitet och korroderat, men har ändå något för stor vikt för att motsvara standarden från Attika och Euboea. Myntet slogs antagligen för att motsvara vikten av en halv siglos.


Drachmen ovan i två gångers förstoring




Byzantion så som det såg ut en gång, på en udde i Bosporen


Foto och grafik av författaren


Referenser

SG1   Sear, David, Greek Coins and their Values, Vol 1, Europe. (1978)
Forum Ancient Coins about Siglos



          Senast uppdaterad 2017-06-22           Copyright © 1996-2017           Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 33 Stockholm           tel 08 - 667 55 98